När kroppen minns det hjärtat har förlorat. En utforskning av sorgens olika ansikten och en kroppsinriktad väg till läkning
Denna uppsats handlar om sorg, en naturlig men nästan osynlig del av livet som påverkar stark kroppen och psyket. I vårt stressade samhälle ger vi sorgen knappt någon tid och utrymme för att bearbeta sorgen. Känslor trängs undan och orsakar psykisk eller fysisk ohälsa.
Sorgen har alltid varit en känsla förknippat med skuld och skam, något som samhället inte pratar öppet om, helt enkelt ett tabuämne. Att sörja och att gråta öppet är något som jag tror många känner som en svaghet. Att skratta öppet inför andra har vi inga problem med, däremot att gråta gör vi gärna i ensamhet. Att trycka undan sorg vet jag kan sätta sina spår i kroppen och visa sig på ett fysiskt sätt.
Uppsatsens syfte är att undersöka hur SER terapi kan fungera som ett stöd för människor i sorg.
Här ska jag också undersöka hur SER terapin kan hjälpa kroppen att lyfta fram de smärtor och sorg vi bär på och hur vi kan släppa taget om de kroppsliga reaktioner som sorg framkallar och hitta en väg till djupare läkning genom bearbetning och medvetenhet.